Det har den senaste tiden, inte minst på sociala medier, förts en delvis förvirrad debatt kring ett beslut från högsta domstolen rörande publicering av bilder på offentliga konstverk.
Det har framförts farhågor om att det genom beslutet skulle vara förbjudet att exempelvis lägga ut sina semesterbilder på Facebook eller Instagram om bilderna omfattar statyer eller andra konstverk.
Bakgrunden kan kortfattat illustreras enligt följande. Den ideella organisationen Wikimedia har via Internet tillgängliggjort bilder på offentliga konstverk. Bilderna fanns lagrade i en databas där allmänheten via Internet hade obegränsad tillgång.
Bildupphovsmännens organisation (BUS) har stämt Wikimedia under åberopande av att databasens tillgängliggörande innefattar ett upphovsrättsintrång.
De farhågor som vädrats i debatten är sannolikt överdrivna.
Om man skärskådar Högsta domstolens resonemang så finns några nyckelformuleringar som preciserar gränsdragningen mellan upphovsmännens intressen och allmänhetens intressen.
I målet var det fråga om en öppen databas med fotografier på konstverk. Högsta domstolen uttalar att ”en sådan användning av konstverk har typiskt sett ett icke obetydligt ekonomiskt värde, antingen för den som har databasen eller för den som i samband med andra tjänster bereder tillgång till databasen”.
Vidare uttalar Högsta domstolen. ”En databas av nu aktuellt slag öppnar emellertid för en stor användning av upphovsrättsligt skyddade verk, utan att någon ersättning betalas till upphovsmännen”.
Nyckelorden är ekonomiskt värde och databas. Sannolikt har det betydelse att det i målet rörde sig om en specifik databas för offentliga konstverk där allmänheten på ett lättillgängligt sätt haft fri tillgång till bildmaterialet. En sådan databas har ”typiskt sett ett icke obetydligt ekonomiskt värde”.
Låt oss anta att en databas omfattar en stor mängd bilder av allehanda slag med skiftande motiv. En sådan databas är betydligt mer svårtillgänglig när det gäller att återfinna konstverk och således väsentligen mindre intressant för den som är ute efter bilder på just offentliga konstverk. En sådan databas skulle sannolikt ha bedömts inte ha samma ekonomiska värde.
Det förhåller sig alldeles säkert så att sociala medier innehåller ett stort antal avbildningar av konstverk som mediernas användare lagt upp.
Däremot är det inte lika säkert att denna användning är sådan att den kan uppfattas ha ett icke obetydligt ekonomiskt värde vare sig för den som lägger upp bilden eller för det sociala medium som tillhandahåller möjligheten att publicera bilden. Det kan heller knappast antas att sådan publicering öppnar för en stor användning av upphovsrättsligt skyddade verk utan att någon ersättning betalas till upphovsmännen.
En rimlig slutsats är därför att enskildas fotografier som publiceras på sociala medier inte utgör upphovsrättsintrång, i vart fall så länge inte fotografier av konstverk görs särskilt tillgängliga på sätt som påminner om Wikimedias databas.
